Kan knappt fatta hur fort fram det går nu för mig och Compadre!
För två veckor sedan..
Ett
tag kändes det som om vi stod på samma ställe och stampade men jag fick
perspektiv på saker och ting av min kusin Jessica igår. Det var bara
två veckor sedan jag stolt visade för henne hur duktiga vi var på att
“arbeta fritt” tillsammans.
Då hade jag ett spö i varje hand för
att visa vägen för Compadre som av osäkerhet gärna drog iväg om det var
någonting han inte förstod, därför var det lättare att tydligt visa
vägen med dessa. Jag visade då hur han nästan kunde trava med mig medan
jag sprang baklänges, ibland funkade det och ibland inte – då drog han
iväg.
Nu..
Två
veckor senare har jag honom löst utan några hjälpmedel och han följer
nästan hela tiden i skritt och trav. Dock svårare när jag vänder mig
och, han blir mest säker på mig om jag är vänd mot honom.
Sedan
har jag börjat med att gå bredvid honom i något liknande som Klaus
Hempflings “Dansa med hästar” och så håller jag lite lätt i manen för
att tydligare visa vägen. Annars vänder han sig gärna om mot mig
undrande 😉
Jag började lite med tricktraining igen, puss som han
lärde sig direkt söten och gärna gör hela tiden för han vet att han är
duktig då. Speciellt om han missförstår någonting, då försöker han med
det hela tiden, som “förlåt, oj det blev fel men titta jag kan puss” X)
Egensinnigheter
Han
mest extrema sidor är att han har en tendens att ursäkta sig hela tiden
om vi gör någonting. Har jag honom lös springer han upprört iväg.
Känner han sig osäker och rädd, som med nya saker har det hänt att han
fullkomligen kastar sig omkring, kickar, sparkar med framhovarna eller
sparkat vilt bakut.
Därför är det smartast att ta det i lagom takt och ton 🙂
Fler saker vi pysslar med nu..
Jag
började med lite början på att följa mig i allmänhet och försöker då
hitta på så mycket nya saker som möjligt i träningen som “är enkla”. Så
jag har börjat med att hålla i svansen och försöka få honom att följa,
vilket han inte gjort först – utan drog iväg livrädd, haha. Några
minuter senare kom han på att det ju inte var någon fara, och så stod
han lugn som en filbunke och lät mig slita och dra i svansen bäst jag
ville 😉
Mer trickträning..
Trickträningen
fortsatte jag med i förrgår och då blev det lite början på yoga. Han
var som vanligt skeptisk och spänd, kickade tom. mot min hand när jag
höll upp bakhoven (helt vanligt tog jag upp den!?) men efter några
minuter var han helt cool med att jag pillade lite på honom.
Han
lyfte fint på bakhoven lite över marken och sträckte sig bak för att få
en godis samtidigt. Igår gjorde han även detta helt bak tillbakbenet och
mycket högre – duktig kille!
Ridningen? (..och nya saker)
Ja,
jag får ju börja rida nu för equiterapeuten men jag tänker vänta.
Eftersom han fortfarande är så skeptisk för nya saker har jag bestämt
mig för att testa så mycket nya saker som möjligt innan jag sitter upp.
Eftersom han inte har några positiva minnen av detta (haft ont och då
bockat och stegrat) är jag rädd att det kommer tillbaka för än är han så
känslig och har lätt att “falla tillbaka i gamla mönster”.
Nya
saker, nya saker och nya saker så han istället för att vara skeptisk och
negativ till det är positiv och nyfiken på det – litar på mig att jag
inte utsätter honom för någonting farligt, tråkigt eller smärtsamt.
Igår
när jag exempelvis skulle montera upp ett hönät i hans box var han
LIVRÄDD väldigt länge för detta! Sedan kvittade det typ vad jag skulle
göra, som när jag skulle mocka – då var han rädd för grepen också.
Vilket han var lite innan, men det har helt försvunnit. Nu kom det
tillbaka! ..och då kickade han väldigt skärrat mot den. Han blir
läskig, ändå tar jag det lugnt/vanligt för att inte överdramatisera
saker och ting – men det är han så bra på att göra på egen hand!