Skapad 27 sep 2010, kl: 19.48
Bakslag!
Ja, det kommer ju då och då, idag var en sådan dag. Det
har ju gått så himla bra nu flera dagar men så var ett litet störmoment
som fick Compadre att tappa koncentrationen. Jag min dumbom tyckte att
han var lite fjantig så jag tog lite lätt i kapsonen som självklart blev
ett ryck och det var allt som behövdes för att han skulle kasta sig och
till råga på allt komma lös. Sedan var det en uppskruvad pojke en lång
stund.
Hade honom istället lös och det tog lång tid innan han
beslöt sig för att våga komma fram till mig. Allt vi gjort verkade vara
som bortblåst.. Plutten, blir ledsen i hjärtat när han blir sådär
uppskruvad!
När han väl vågade tro på mig och slappna av en smula
gick det bättre igen och istället för att rida som var planen från
början – så höll vi oss på marken och gjorde det vi kunde, lite arbete i
lina. Tycker han rör sig bättre nu, dock trampar han fortfarande en hel
hov utanför sig själv på volten i vänster varv (med höger bakben)
Kändes
så skönt när vi på slutet kunde stå och bara mysa igen utan att han
kikade skeptiskt på mig, utan istället avslappnad trivdes och sökte min
kontakt genom att buffa på mig och vara så där Compadre-mysig 🙂
