Zebastian har fått stå i rampljuset och Compadre är ordagrant överlycklig som slipper ha täcke och får gå naken i hagen hela dagarna.
Det är ungefär så det är just nu!
Egentligen är vi ju på en god väg mot toppen tillsammans men motivationen är inte på högsta volym och har inte varit den senaste tiden, tyvärr..
Elise är den som håller ihop oss och när Zebastian har börjat fungera så bra och är evigt tacksam tar det emot i både kropp och hjärta med Compadre. Så vi håller det såhär och skippar det dåliga samvetet, ibland behöver man mogna och jag tror det är precis vad vi håller på att göra just nu.
Under tiden övar jag mina färdigheter på Zeb och så får vi se vem som följer med på kurserna nästa år helt enkelt 🙂
No need to worry about that *
Dåligt samvete – är ocoolt, så jag skippar det – som sagt!
