Just nu är det terapi-ridning i skogen på Compadre. Vi njuter av naturen, barbacka, bettlöst och halsring, övar sits, formnin, ibland lite skolor, bara skritteliskritt 🙂
Två gånger har vi varit i paddocken och ridit AR/Bella-vis, vilket gick bättre än anat första gången trots att det var Compadre-studs a la terra terra. Andra gången gick bättre, vilket kändes stort eftersom det ofta brukar gå sämre. Hur är det alla, tror ni, med ens egna hästar. Med mina egna går det bra, förutom med Compadre x)
Men som sagt, vi är såå taggade sedan Elise- och Bent-träningen så även om vi egentligen ligger på “latsidan” jämförelsevis med alla andra har vi vår livsväg mitt framför fötterna – därför har vi inte bråttom 🙂
