Bildtext: En månad gammal bild jag fann på datorn.. (12 juni 2011)
Gårdagens ridpass var blandat (mer likt Compadre) men såklart aningens mini-besviken eftersom det gått så bra nu innan. Nej, nu fick jag dåligt samvete och känner mig otacksam eftersom han haft så bra dagar så det är klart att han får ha en halvbra dag 🙂
Nåväl! Vi tog som vanligt skritt och trav på serpentinbågar och det funkade helt okej. Det som var synd var att han stod emot mer i vänstervarvet än han brukar, liksom springig. Men stundtals jättehärlig och gungig i gången.
Han drog ned huvudet ett par gånger mot tygeln och ena gången var det kli på benet, med all sannorlikhet alla dumma insekter som störde honom. Sedan fortsatte vi en stund, för att plötsligt stanna igen och slita ned huvudet – men denna gången för att äta! WHAT?! Dumheter!
Lagom upprörd han blev på mig när jag kom på honom i hans spel. Ungefär samtidigt kom jag på mig själv i att lägga från benen från honom, som lätt händer eftersom han flugit i luften så många gånger och då när jag lade mot dem igen passade ingenting förutom att studsa..
Förvånad blev jag när han efter några tillrättavisningar kom ned på jorden igen och verkligen ansträngde sig för att kämpa en sista liten stund. (för min skull!?)
Direkt när han var så duktig skuttade jag av och så fick han massor av beröm 🙂
