Dagens ridpass blev på ängen igen. Jag började med att mjuka upp henne, flytta och stabilisera upp sig, arbeta under sig. Detta är någonting som Tella tycker är jättejobbigt, hennes specialitet är att smita undan genom att slå med huvudet, strutta omkring eller bli stum och lång. Men, äntligen börjar det släppa!
Hon slog inte med huvudet en enda gång under uppvärmningen, inte heller gjorde hon några försök att göra sina skutt. Det enda hon gjorde när hon visade att det blev jobbigt var att korta upp sig lite, men då gjorde jag bara ett par ledande tygeltag som hon lyssnade på fint.
Idag var tanken att ta tag i de där avsaktningarna lite mer, det var någonting som Tella skulle tycka vara väldigt påfrestande psykiskt och fysiskt..
Till en början lyssnade hon jättefint, galoppfattningarna var verkligen kanon! I avsaktningarna däremot blev hon stum och när jag svarade med att parera henne slog hon med huvudet. När jag avledde henne även från dessa dumheter blev hon mer och mer upprörd, för att sedan helt plötsligt bara ge med sig och slappna av. Såhär pågick det i vågor under ridpasset.
Fortsättning kommer inom kort..
